Organisationskultur för IKT och innovation

Standard

Jag och Micke Kring hade för några veckor sedan en One-on-One med några andra skolor som är på gång med att föra in IT-verktyg eller vill komma vidare till nästa steg. Efter mötet kunde vi konstatera att vi inte kände oss tillfredsställda med vad vi lyckats förmedla. Det var uppenbart att vi och de övriga deltagare hade olika förväntningar på vad sessionen skulle innehålla och resultera i. Vi befann oss i lite olika mentala stadier helt enkelt. När man har arbetat aktivt med att få effekt av IKT i flera år blir man tyvärr delvis blind för vissa grundläggande frågeställningar som dyker upp när man är på gång att rulla ut sina första datorer eller surfplattor.

På Årstaskolan fokuserar vi väldigt lite på teknik, det är något vi löser på vägen, utan mer på vad vi får ut av de verktyg vi väljer (och i bästa fall hur vi väljer dem). Men i ett initialskede är det sannolikt naturligt att tekniken i sig tar stor plats eftersom den är ett för många främmande element. Man behöver tid och engagemang för att vänja sig vid och förstå vad de nya verktygen är och kan innebära för det egna uppdraget. Det är många saker av teknisk natur som inte är självklara och måste få bollas runt och funderas kring. Samtidigt får man naturligtvis inte stanna vid att man fått tekniken att fungera relativt problemfritt, det är ju då det verkliga arbetet börjar med att få avkastning för sin investering. IKT i skolan ska förbättra kvalitén och höja resultaten på sikt.

Efter One-on-One-mötet funderade vi en del på hur vi skulle förhålla oss till att vi inte nådde riktigt ända fram i samtalet med de skolor som besökte oss. Var det värt vår och deras tid? Det kändes som att det behövdes en förklaringsmodell som kunde hjälpa oss att förstå hur vi kunde gå vidare. Ibland kommer det svar nästan i samma stund som man formulerat frågan.

Screen-Shot-2013-06-05-at-2.06.33-PM1

Källa: The Principal of Change

George Couros beskrev nyligen i sitt blogginlägg Building the Culture of an Empowered Mindset Towards Technology Innovation olika förhållningssätt till innovation och lärande som involverar IKT. Från ‘Closed’ där tekniken inte upplevs kunna tillföra något till ‘Empowered’ där den på ett transparent sätt ständigt medverkar till att transformera och förnya undervisningen. Det är lätt att dra en parallell till Puentaduras SAMR-modell men i det här fallet berörs skolans organisationskultur och inte enbart det lokala pedagogiska arbetet. Med hjälp av Couros uppställning tror vi att det är lättare för skolor att identifiera var man är och hur man kan ta sig vidare för att öka effekten av IKT-verktyg i verksamheten. Inför kommande One-on-One skulle vi rekommendera skolledare och andra inblandade att försöka jämföra sin egen skola med de beskrivna förhållningssätten. Vet man var man befinner sig underlättar det för den fortsatta färden mot dit man är på väg*.

 

* Vilket kanske blir ämnet för ett framtida blogginlägg.

11 triggers för IKT på Årstaskolan

Standard

Projektgruppen för iPad-projektet har tillsammans med rektor för Årstaskolan poängsatt (skala 1-5) olika ‘triggers’ för IKT-utvecklingen på skolan*. Bedömningen har gjorts individuellt och genomsnittspoängen visas nedan i diagrammet.
 
Triggers - IKT
 
Högst poäng (full pott) har Ansvar, frihet och innovation fått vilket bekräftar det förhållningssätt som skolan försökt ha till IKT och skolutveckling. Ytterligare fem triggers bedöms vara så pass viktiga att de har fått mer än 4,0 i genomsnitt och de kan samtliga tillskrivas den lokala verksamhetens arbete. Tillgången på utrustning (främst en spegling av ekonomiska resurser) anses ha haft medelstor betydelse och samhällets påverkan någon större. Minst betydelse har effekter av politiska beslut och långsiktiga IT-strategier upplevts ha.

En egen bedömning av vad som påverkat en positiv utveckling vill naturligtvis gärna tillskriva den egna verksamheten stor betydelse. I det här fallet återspeglas nog skolans självbild i resultatet, och en samsyn bland de inblandade, mer än de faktiska processerna. Samtidigt hade det varit intressant att göra en jämförelse med motsvarande poängsättning före vi drog igång iPad-projektet eller med en skola som planerar liknande arbete. Även om vi ständigt befinner oss i en pågående utvecklingsprocess är vi en hel del erfarenheter rikare idag än för ett och halvt år sedan.
 
 

* Projektgruppen har bestått av Jonas Johansson (ansvarig för elev- och lärardomänen), Micke Kring (teknikdomänen), och Martin Claesson (skolledardomänen och projektledning). Rektor för Årstaskolan har under iPad-projektet varit Anita Ulrich.