Walter Mischel

Standard

Walter Mischels marshmallowexperiment har dykt upp i lite olika sammanhang den senaste tiden. Studien sägs peka på en väldigt stark framgångsfaktor hos individer; nämligen förmågan att styra sitt eget beteende mot långsiktiga fördelar, i motsats till att söka direkt tillfredsställelse. 

Vad har då det här med Årstaskolans iPad-projekt att göra? Inte mer än att vi är beredda att vänta på de stora vinsterna med teknik för att utveckla undervisning och lärande. Vårt arbete är långsiktigt och evolutionärt. De tidiga positiva effekterna som vi redan ser är bra men det är de verkligt viktiga förändringarna och förbättringarna som vi strävar efter.

 

Den nyligen fallne Jonah Lehrer har för The New Yorker skrivit The secret of self-control om Walter Mischel med fleras arbete.

 

Kommentar till Skolinspektionens PM om IT i undervisningen

Standard

What’s expected needs to become second nature, and that takes time. – Paul Tomkins

Skolinspektionens granskning av IT-satsningarna i skolorna bekräftade nog bilden av läget mer än den kom som någon revolutionerande nyhet för oss som följer den pågående diskussionen. Det har sannolikt i vissa läger funnits en övertro på hur lätt IT kan integreras i skolans verksamhet och bli en del av vardagen för samtliga lärare och elever. Personligen föredrar jag att se förändringen som en evolution med gradvisa anpassningar snarare än ett antal avgränsade satsningar, och evolution tar tid.

Det PM Skolinspektionen publicerat pekar bl.a. på spretigt användande av IT, avsaknad av strategi, bristande infrastruktur, otillräcklig kompetens och behov av mer uppföljning. Att användandet varierar kraftigt mellan skolor och i första hand mellan lärare är naturligtvis inte så konstigt utifrån att vi befinner oss i ett utvecklingsskede. Den låga IT-kompetensen hos lärare är kanske ett hinder idag men kommer successivt att försvinna tack vare bättre anpassade IT-miljöer (som förenklar användandet), ökade erfarenheter och fler etablerade arbetssätt.

Värre är avsaknaden av strategi på ledningsnivå vilket i första hand troligtvis bygger på otillräckliga kunskaper hos skolledning och förvaltningsledning om hur IT bäst implementeras och får effekt. Här befolkas ledningspositionerna av erfarna pedagoger som har vidareutbildats i hur man leder pedagogiskt arbete men som ofta, av naturliga skäl, saknar mer djupgående förståelse för IT. Vilket i sin tur leder till att lösningar och strategier haltar. Lägg därtill att det kanske fattas lokal praktisk IT-kompetens (lärarutbildningen är inte kvalificerande), som kan utveckla lärare och hjälpa dem att se möjligheter med utrustningen så faller det sig naturligt att effekterna låter vänta på sig.

Men evolution tar som sagt tid och man måste ha tålamod innan förändringar på allvar börjar märkas. Många gånger strider föregångare inom utveckling även mot den bekante Jante utöver diverse andra hinder. En stor ljuspunkt är ändå de många goda exempel som den svenska skolan just nu visar upp på hur man kan använda IT i undervisningen. Det finns en aktiv diskussion bland skolmänniskor i sociala medier och ett växande utbyte. Vi bör komma ihåg att arbetet fortfarande till stor del är i sin linda men att vi faktiskt redan börja kunna urskilja vilka arbetssätt med IT som är effektiva och vilka som är mest kosmetika. Kan vi komma till rätta med de glapp i kompetensstrukturen som existerar kanske det inte dröjer länge innan vi också kan se de större resultaten.

Läs Skolinspektionens PM här