Organisationskultur för IKT och innovation

Standard

Jag och Micke Kring hade för några veckor sedan en One-on-One med några andra skolor som är på gång med att föra in IT-verktyg eller vill komma vidare till nästa steg. Efter mötet kunde vi konstatera att vi inte kände oss tillfredsställda med vad vi lyckats förmedla. Det var uppenbart att vi och de övriga deltagare hade olika förväntningar på vad sessionen skulle innehålla och resultera i. Vi befann oss i lite olika mentala stadier helt enkelt. När man har arbetat aktivt med att få effekt av IKT i flera år blir man tyvärr delvis blind för vissa grundläggande frågeställningar som dyker upp när man är på gång att rulla ut sina första datorer eller surfplattor.

På Årstaskolan fokuserar vi väldigt lite på teknik, det är något vi löser på vägen, utan mer på vad vi får ut av de verktyg vi väljer (och i bästa fall hur vi väljer dem). Men i ett initialskede är det sannolikt naturligt att tekniken i sig tar stor plats eftersom den är ett för många främmande element. Man behöver tid och engagemang för att vänja sig vid och förstå vad de nya verktygen är och kan innebära för det egna uppdraget. Det är många saker av teknisk natur som inte är självklara och måste få bollas runt och funderas kring. Samtidigt får man naturligtvis inte stanna vid att man fått tekniken att fungera relativt problemfritt, det är ju då det verkliga arbetet börjar med att få avkastning för sin investering. IKT i skolan ska förbättra kvalitén och höja resultaten på sikt.

Efter One-on-One-mötet funderade vi en del på hur vi skulle förhålla oss till att vi inte nådde riktigt ända fram i samtalet med de skolor som besökte oss. Var det värt vår och deras tid? Det kändes som att det behövdes en förklaringsmodell som kunde hjälpa oss att förstå hur vi kunde gå vidare. Ibland kommer det svar nästan i samma stund som man formulerat frågan.

Screen-Shot-2013-06-05-at-2.06.33-PM1

Källa: The Principal of Change

George Couros beskrev nyligen i sitt blogginlägg Building the Culture of an Empowered Mindset Towards Technology Innovation olika förhållningssätt till innovation och lärande som involverar IKT. Från ‘Closed’ där tekniken inte upplevs kunna tillföra något till ‘Empowered’ där den på ett transparent sätt ständigt medverkar till att transformera och förnya undervisningen. Det är lätt att dra en parallell till Puentaduras SAMR-modell men i det här fallet berörs skolans organisationskultur och inte enbart det lokala pedagogiska arbetet. Med hjälp av Couros uppställning tror vi att det är lättare för skolor att identifiera var man är och hur man kan ta sig vidare för att öka effekten av IKT-verktyg i verksamheten. Inför kommande One-on-One skulle vi rekommendera skolledare och andra inblandade att försöka jämföra sin egen skola med de beskrivna förhållningssätten. Vet man var man befinner sig underlättar det för den fortsatta färden mot dit man är på väg*.

 

* Vilket kanske blir ämnet för ett framtida blogginlägg.

Hur man gör #FETT

Standard
#FETT13
”Vägar skapas när man går, inte när man väntar” – Robin Sharma

 

Med dagen fortfarande färsk i minnet tänkte jag försöka sammanfatta hur vi tänkt och gjort kring #FETT13 för er som funderar på att ta konceptet vidare. Om vi på Årstaskolan själva får säga det så tycker vi att eventet blev en succé och värt att få en fortsättning på. Vi hoppas att den uppskattning arrangemanget har fått, mycket via de sociala medier som idag verkar vara den riktiga skolutvecklingens främsta forum, även lämnar ett litet bestående intryck på skolsverige.

 

Det började med en tummetott

Ska vi vara ärliga så är #FETT13 mer sprungen ur nödvändighet än ur ambition. Vi får ofta förfrågningar om studiebesök på Årstaskolan men har under det senaste året valt att tacka nej till de flesta då vi vill värna om vår verksamhet i första hand. Samtidigt tror vi att det är viktigt att dela erfarenhet och kunskap mellan skolor och hade därför lovat att istället arrangera ett förlängt studiebesök vid ett engångstillfälle under våren. Nu var bara frågan hur det skulle gå till och #FETT13-eventet blev det enkla svaret. Skulle vi göra något ville vi skapa ett riktigt bra och roligt arrangemang som varken var en klassisk konferens eller en mässa. Vi ville göra något som vi själva såg fram emot att gå på och som kunde omdefiniera bilden av vad en kommunal grundskola gör och är. Högsta nivån i Puenteduras SAMR-modell.

 

Smalt blev #FETT

Från start till mål tog #FETT13 två månader att konceptualisera, planera och genomföra. Arbetet har skett simultant med våra ordinarie göromål och relativt lite tid har spenderats på planering, mer på att utveckla ett koncept och skapa förutsättningar för att genomföra det. Från början hade vi enbart några enkla tankar om innehåll och format men successivt växte eventet till sig. Några av alla uppslag som kommit fram på vägen har ni sett på #FETT13, andra sparar vi till någon annat tillfälle. Till slut stod vi med något som inte bara var ett studiebesök om IT i skolan utan faktiskt handlade om skolutveckling i en mycket bredare bemärkelse. Vi har haft väldigt roligt när vi skapat eventet och här följer lite tips på hur man kan göra nästa #FETT-event.

 

1. Våga
Första steget är alltid det svåraste. Vi hade inte mycket val när vi satte igång arbetet med det som skulle bli #FETT13 eftersom vi hade lovat vår rektor anordna ett arrangemang. Men till er som funderar på att göra ett #FETT, sluta med det och sätt igång istället.

 

2. Sätt ihop ett bra crew
Troligtvis kommer ni inte att få någon extra tid av er chef för att organisera eventet så ni behöver vara en liten grupp som verkligen tycker att det är roligt att arbeta tillsammans och utveckla verksamheten. De som gör #FETT måste vara engagerade och trivas med varandra så att man kan ha högt i tak, komma med många galna idéer och även jobba hårt gemensamt.

 

3. Säkra resurser
Även om dygnet inte får fler timmar så går det alltid att göra prioriteringar i vad man håller på med. Ett bra event behöver få lite tid för att både studsa runt lite koncept och marinera intressanta idéer. Se till att skapa utrymme i kalendern. Pengar är självklart en viktig fråga och behöver tidigt säkras. Se #FETT som en investering i er personal och organisation, det kommer att kosta men det kommer att vara värt det.

 

4. Gör något eget
Vi gjorde #FETT13 till något vi själva skulle vilja vara med om. Det betyder inte att nästa #FETT ska se ut på samma sätt. Ni ska göra ett event utifrån era förutsättningar och visioner, så länge det är äkta och engagerat så kommer det att bli uppskattat. Den enda grundregeln som finns är att #FETT sker i verkligheten och om verkligheten.

 

5. Träna och förbered
Att ställa sig framför en publik och presentera sitt arbete är långt ifrån självklart för de flesta skolmänniskor trots att lärarna står inför klass varje dag. Vi har genomfört mikroseminarier i ett års tid och varje gång har presentationerna blivit lite bättre och engagerat fler kollegor. När alla har möjlighet att få uppskattning för sitt arbete ökar även viljan att visa upp det man gör.

 

6. Ha roligt och bli överraskad
Från att idén om #FETT13 kläcktes har vi haft fantastiskt roligt med att fylla konceptet med innehåll och attityd. Vi har byggt på varandras idéer och överraskat både oss själva och varandra med glädje, engagemang och kreativitet. #FETT handlar om öppenhet, professionalitet och utveckling.

 

7. Kontakta oss
Ovan är några utvalda tips på hur man kan göra #FETT. Det finns självklart mycket som inte kom med och många andra vägar man kan ta. Vi hoppas verkligen att någon annan skola vill föra konceptet vidare och arrangera nästa #FETT-event. Ni som är intresserade och vill veta mer om hur vi gjorde är alltid välkomna att hör av er till oss. Lycka till och glöm inte att bjuda in oss!

 

#FETT13 arrangerades den 6:e mars på Årstaskolan – ett engångsevent om IT i skolan, i verkligheten och om verkligheten. Eventet gästades av 200 deltagare från olika delar av Sverige och sålde slut på 10 timmar när registreringen öppnade. Läs mer om #FETT13 och se hela eventet på strömmad video på www.fett2013.se.
 
 
 

Få din skola att spela som Barcelona

Standard
7 punkter för att din verksamhet ska bli mer tiki-taka

Alla som minst har måttlig kännedom om fotboll är bekanta med att Barcelona har en spelstil som involverar hela laget och bygger på att äga och förflytta bollen med många korta passningar – tiki-taka. Spelsättet, eller filosofin om man så vill, som har sitt ursprung i den holländska totalfotbollen har på 2000-talet mycket framgångsrikt förädlats i både Barcelona och det spanska landslaget. Man kan tycka att sättet Barcelona spelar fotboll på är både vackert och enformigt men det är svårt att ifrågasätta den kvalitet och framgång som laget har visat upp över de senaste åren. Tiki-taka är en spelstil som vunnit mängder av troféer men som också ställer speciella krav på fotbollsorganisationen.

Att dra paralleller mellan idrottsvärlden och andra organisationer, speciellt offentlig förvaltning, kan ibland upplevas som grovt förenklande eller helt missvisande då förutsättningarna skiljer sig avsevärt. Däremot finns det alltid möjlighet att ta enskilda element och på ett konstruktivt sätt anpassa och föra över dessa utan att för den skull försöka skapa rena analogier med extremt välbetalda elitidrottare. Det offentliga bör lära sig att bättre ta tillvara positiva exempel från omvärlden. En kommunal skola kan därför ta intryck från ett världslag i fotboll, tillika globalt varumärke, genom att t.ex. se på sin egen verksamhet utifrån tiki-taka-stilen.

1. Behåll bollen inom laget och försök hitta öppningar utan att stressa
Det pågår mängder av samtidiga processer inom en organisation, ibland med tydliga mål och stundtals med mer breda syften. För att dessa processer ska leda framåt mot ett önskvärt resultat är det viktigt att inte tappa bort initiativ och styrning. En organisation som har kontroll över hur processerna fortlöper behöver inte stressa utan kan successivt arbeta sig vidare och utveckla verksamheten. Utan att göra processen till ett mål i sig kan man även i en kontrollerad situation styra tempot utifrån aktuella omständigheter.

2. Transportera inte boll i onödan – ta emot – passa vidare, ta emot – passa vidare
Mycket av det som händer i en organisation involverar flera medarbetare, ofta med olika arbetsuppgifter. Det är viktigt att enskilda medarbetare inte överarbetar eller skjuter fram uppgifter som de bör leverera vidare till nästa person. Chefer bör vara snabba med att delegera samtidigt som ledtiden ett ärende stannar hos en enskild medarbetare ska vara så kort som möjligt (utan att försämra kvalitén) för att underlätta i processens nästa steg. På det sättet minskar man risken för tidsnöd och att vissa medarbetare blir flaskhalsar, vilket kan inverka negativt på arbetet genom stress och ’brandkårsutryckningar’.

3. Saknas en väg framåt, passa runt och försök en annan väg
Det finns ofta många sätt att göra samma uppgift och uppnå ett visst resultat. När man arbetar med processer som ska leda till någon form av effekt eller utveckling behöver man se och värdera flera möjligheter under vägens gång. Kör man fast i en process behöver man inte göra en desperat sista satsning (alternativt gå tillbaka till planeringsstadiet, vilket ofta är för sent) utan kan cirkulera runt problemet för att hitta alternativa vägar som öppnar för att komma framåt.

4. Om ni tappar bollen, öka tempot för att ta tillbaka den
Alla organisationer förlorar då och då kontrollen mer eller mindre mycket. När man upptäcker att detta är på väg att ske, eller redan har hänt, behöver man direkt öka arbetsinsatsen för att så snabbt som möjligt återta kontrollen. Ett snabbt och koordinerat agerande kan både återupprätta initiativet och även leda till en ny och förbättrad position för organisationen.

5. Skapa utrymme och alternativ för varandra
I moderna tjänstebaserade organisationer har medarbetarna ofta olika typer av arbetsuppgifter mer eller mindre tydligt definierade. Det är inte alltid man har eller bör sträva efter en starkt strukturerad linjeorganisation då det kan leda till inflexibilitet och begränsa möjligheterna till innovation. I en mer rörlig organisation behöver medarbetarna hela tiden förflytta sig till positioner som skapar nya möjligheter och undvika att krympa varandras handlingsutrymme. Det betyder även att alla i verksamheten ska kunna lita på att övriga medarbetare utför sitt uppdrag på ett sätt som uppfyller förväntningarna. I synnerhet gäller det för chefer som måste våga delegera och passa sig för att försöka mikrostyra sin personal.

6. Involvera hela laget i samma system
Alla organisationer är lagbyggen vars helhet är beroende av de enskilda komponenterna. En verksamhet behöver inte och bör kanske inte vara homogen, men alla inblandade måste acceptera det system som är aktuellt för stunden. Med en gemensam förståelse för hur man ska agera i olika situationer minskar risken för glapp i processer och att saker hamnar mellan stolarna vilket är vanliga brister. Några få personer som väljer att ställa sig utanför systemet kan underminera hela organisationens arbete istället för att bidra till att helheten blir större än summan av delarna.

7. Ha kvalitet i organisationen
Oberoende vilket system man väljer behöver man ha genomgående kvalitet i sin organisation för att lyckas. Alla kommer självklart inte att vara på samma nivå och kompetenserna kommer att variera, men resultaten av det medarbetarna utför ska kunna bedömas som bra eller bäst. Sannolikt finns det även några individer i organisationen som tillför unik förmåga och dessa måste både accepteras och belönas utifrån sitt bidrag till den eventuella framgången. De i sin tur ska vara professionella och alltid sätta organisationens bästa framför sitt eget. För chefer är rekryteringsprocessen, och den omvända när den är tillgänglig, ett viktigt verktyg för att bygga en stark verksamhet.

Kommentar till Skolinspektionens PM om IT i undervisningen

Standard

What’s expected needs to become second nature, and that takes time. – Paul Tomkins

Skolinspektionens granskning av IT-satsningarna i skolorna bekräftade nog bilden av läget mer än den kom som någon revolutionerande nyhet för oss som följer den pågående diskussionen. Det har sannolikt i vissa läger funnits en övertro på hur lätt IT kan integreras i skolans verksamhet och bli en del av vardagen för samtliga lärare och elever. Personligen föredrar jag att se förändringen som en evolution med gradvisa anpassningar snarare än ett antal avgränsade satsningar, och evolution tar tid.

Det PM Skolinspektionen publicerat pekar bl.a. på spretigt användande av IT, avsaknad av strategi, bristande infrastruktur, otillräcklig kompetens och behov av mer uppföljning. Att användandet varierar kraftigt mellan skolor och i första hand mellan lärare är naturligtvis inte så konstigt utifrån att vi befinner oss i ett utvecklingsskede. Den låga IT-kompetensen hos lärare är kanske ett hinder idag men kommer successivt att försvinna tack vare bättre anpassade IT-miljöer (som förenklar användandet), ökade erfarenheter och fler etablerade arbetssätt.

Värre är avsaknaden av strategi på ledningsnivå vilket i första hand troligtvis bygger på otillräckliga kunskaper hos skolledning och förvaltningsledning om hur IT bäst implementeras och får effekt. Här befolkas ledningspositionerna av erfarna pedagoger som har vidareutbildats i hur man leder pedagogiskt arbete men som ofta, av naturliga skäl, saknar mer djupgående förståelse för IT. Vilket i sin tur leder till att lösningar och strategier haltar. Lägg därtill att det kanske fattas lokal praktisk IT-kompetens (lärarutbildningen är inte kvalificerande), som kan utveckla lärare och hjälpa dem att se möjligheter med utrustningen så faller det sig naturligt att effekterna låter vänta på sig.

Men evolution tar som sagt tid och man måste ha tålamod innan förändringar på allvar börjar märkas. Många gånger strider föregångare inom utveckling även mot den bekante Jante utöver diverse andra hinder. En stor ljuspunkt är ändå de många goda exempel som den svenska skolan just nu visar upp på hur man kan använda IT i undervisningen. Det finns en aktiv diskussion bland skolmänniskor i sociala medier och ett växande utbyte. Vi bör komma ihåg att arbetet fortfarande till stor del är i sin linda men att vi faktiskt redan börja kunna urskilja vilka arbetssätt med IT som är effektiva och vilka som är mest kosmetika. Kan vi komma till rätta med de glapp i kompetensstrukturen som existerar kanske det inte dröjer länge innan vi också kan se de större resultaten.

Läs Skolinspektionens PM här