Årstaskolans iPad-projekt – Del 1

Standard

Förhandspublicering av Del 1. Det fullständiga dokumentet väntas strax innan sommarlovet.

 

Inledning I

Det här dokumentet är en sammanställning av våra erfarenheter från iPad-projektet som pågått på Årstaskolan sedan mitten av VT12[1]. Rapporten är uppdelad på två delar där den första delen behandlar själva projektets genomförande och del två tar upp vilka effekter vi kan se i verksamheten. Vi hoppas att vår dokumentation kan tillföra något till den samlade kunskapsbilden om IT i skolan men är medvetna om varje verksamhet har sina specifika förutsättningar. Söker ni efter en ritning för hur ni ska genomföra IT-projekt lokalt på er skola eller efter jämförbara resultat från arbetet finns det därför risk för att ni kommer att bli besvikna. Vår förhoppning är istället att vi kan bidra med erfarenheter, inspiration och en och annan varningsflagga till alla som arbetar i eller påverkar skolan idag. Vi lever i en spännande tid som vi vill aktivt medverka i och utveckla skolan för, hoppas att ni vill detsamma.

 

Inledning II

Dokumentet kan även ses som ett manifest för det vi tror på vad gäller IT i skolan. Vi försöker lyfta diskussionen till att handla om framgångsrika förhållningssätt och hållbar utveckling där skolan som helhet blir vinnare. Införande av IT-verktyg är en viktig del av den nödvändiga förändringen som skolan står inför men kommer inte på egen hand att åstadkomma mer än ökat datoranvändande. Skillnaden ligger i hur pedagogerna ser på sitt uppdrag och förhåller sig till den passerade övergången från industrisamhälle till informations- och kunskapssamhälle. Kan skolan skapa en miljö där professionella lärare kan utvecklas och till fullo ta tillvara de möjligheter som ny teknik erbjuder kommer vi att få en skola som lever upp till samtidens förväntningar.

 

DEL1 – Projektet

 

Bakgrund

För lite mer än ett händelserikt år sedan (mars 2012) tilldelades vi 360 iPads i Utbildningsförvaltningens satsning för utökat pedagogiskt IT-användande i Stockholms skolor. Att Årstaskolan blev tilldelad flest enheter i den första rundan av satsningen såg vi både som ett kvitto på vårt tidigare arbete med att integrera IT i verksamheten[2] och som ett ansvar att i fortsättningen ligga i framkant inom samma område. För att leva upp till både våra egna och yttre förväntningar skapade vi ett internt iPad-projekt med syfte att vara skolutvecklande och befästa att IT har sin naturliga plats i skolan. Det projektet utmynnade i en mängd mindre lokala pedagogiska projekt och det är utifrån dem vi samlat de erfarenheter vi beskriver i Del 2 – Pedagogisk skolutveckling. Vi vill vara tydliga med att även om iPad-projektet varit avgränsat i omfattning så ser vi projektet som en naturlig del av Årstaskolans kontinuerliga utvecklingsarbete. Vår ständiga utmaning är att skapa världens bästa skola för världens bästa barn.

 

Ett framgångsrikt projekt?

Det första du som läsare bör fråga dig är om projektet kan ses som en framgång eller inte eftersom det ligger till grund för hur du fortsättningsvis värderar innehållet. Att prata om framgång på ett objektivt sätt är naturligtvis svårt när man inte tydligt beskrivit kriterierna för framgång i mer mätbara termer som resultat och mål. Det är dessutom inte vi själva som i första hand ska avgöra om vårt projekt kan räknas som en framgång eller inte. Uppdraget och utmaningen kom från Utbildningsförvaltningen och det är deras bedömning som har störst vikt för om projektet kan räknas som framgångsrikt. Vår egen upplevelse är att projektet i sig varit mycket positivt för skolan och bidragit till både individuell utveckling och fler kvalitativa samarbeten mellan pedagoger. Från att vi tidigare haft några få pedagoger som arbetat skolutvecklande med IT har större delen av skolan nu genomfört lokala utvecklingsprojekt som involverar iPads och internet. Egenutvecklade webbtjänster som Bibblis, Mattenauterna, Bloggportalen och Kunskapshubben[3] har en tydlig koppling till projektet där tillgången till hårdvara och internet kombineras med pedagogik och entreprenörskap. 

Mätbara effekter på elevers lärande utifrån ett forskningsanslag eller jämförande resultatanalys anser vi att vårt arbete och underlag varit för begränsat för att kunna eftersträva. Vi kan därmed inte sammanställa någon säker statistik som påvisar positiva effekter av införandet av iPads på elevernas kunskaper. Att elever skriver längre texter och producerar mer multimedialt material får ses som en självklarhet då iPaden är ett verktyg anpassat just för personlig kommunikation. Det i sig säger inte mycket om med vilken kvalitet undervisningen och lärandet pågått. De positiva effekter som pedagogerna uppmärksammat utifrån sina tidigare erfarenheter är ett accelererat lärande vad gäller skriva och läsa, möjlighet till fler uttrycksformer, nya former av samarbete och kommunikation, högre motivation, stimulerat entreprenörskap och bättre individualisering. Mer om detta skriver vi i den andra delen av dokumentet som behandlar pedagogisk skolutveckling.

Under projekttiden har vi även hunnit delta på SETT12, SETT13, Framtidens lärande, Intel Summit, arrangerat vårt eget #FETT13-event, vunnit Scandinavian Learning Award, medverkat i en Vinnovastudie om innovativa verksamheter, uppmärksammats i media, och haft många intressanta och internationella studiebesök.  Till hösten har vi redan förfrågningar om att vara med på Apple Summit om IT i skolan, medverka i en forskningsstudie med Arne Trageton[4], samt många önskemål om studiebesök och föreläsningar av vår personal. Inom ledningsområdet har även en ny projektmodell vuxit fram anpassad för kreativa projekt inom en linjeorganisation.

 

Årstaskolans förutsättningar

För att förstå våra vägval och förhållningssätt är det viktigt att se till den kontext Årstaskolans iPad-projekt vuxit fram i. Vi har under senare år arbetar mycket med att förändra organisationskulturen och ledarskapet på skolan mot ett öppnare och mer kreativt klimat. Vi har sett det som avgörande att varje medarbetare får stor frihet att utveckla sitt arbete och att förväntningarna ständigt är höga på hur vi utför våra uppdrag. Den Jantekultur där personal hålls tillbaka och inte vågar ge varandra varken beröm eller feedback har vi som antitesen för en bra skolmiljö. I vår strävan mot en skola i ständig utveckling har IT vuxit fram som en domän där utrymme givits till de mer progressiva tankarna och arbetssätten. I flera års tid har det i mindre skala skett ett innovativt arbete med att använda IT för att försöka förbättra verksamheten, även om resurserna länge varit starkt begränsade. När iPad-projektet startade fanns det därför redan en mognad i organisationen som gjorde det möjligt att snabbt ta till sig de nya verktyg som tillhandahölls. Tekniken blev inte ett främmande element utan en pedagogisk möjliggörare.

 

Vi lägger upp ribban

Ambitionen sattes tidigt högt; vi skulle ha Sveriges bästa iPad-projekt för skolan. Två beslutsinstanser upprättades där styrgruppen ansvarar för tyngre beslut och projektgruppen operativt leder utvecklingen. Vi är övertygade om att både skolans behov av förändring och effekterna av den förändringen i princip alltid underskattas. Projektgruppen har därför haft i uppdrag att svara upp mot förändringsbehovet i skolan. Både genom att stimulera pedagogerna och stå för egen utveckling av tjänster, modeller och koncept. Modellen för projektet har därför inte sett ut som traditionell utrullning av IT-utrustning utan istället knutits till nyfikenhet, innovation, drivkraft och pedagogik. Projektets enda mål beslutades vara att åstadkomma så mycket förändring som möjligt i den pedagogiska tillämpningen utifrån den nya tillgången på iPads.

 

Modell med fyra domäner

Då varken tidsåtgång, innehåll eller mål var tydligt kvantifierade (strävan var ju förändring) behövdes det en inre struktur som kunde omfatta hela projektet. Från detalj till helhet, utan att begränsa kreativitet och flexibilitet. Konceptuellt skapades fyra domäner som projektmodell: skolledning, elever, teknik och lärare. Varje domän lever med sin kontext, specifika förutsättningar och önskvärda resultat men domänerna överlappar samtidigt varandra då de är del av samma helhet. Samtliga fyra domäner har varit representerade vid varje projektmöte genom projektgruppens olika medlemmar och den gemensamma förståelsen för projektet har därigenom successivt byggts på. Tack vare domänmodellen skapades även ett friutrymme för projektgruppens deltagare att agera inom sin respektive domän. Kännedomen om de andra domänernas sammanhang har inneburit ett ömsesidigt förtroende och ett handlingsutrymme att utveckla den egna domänen utifrån projektets gemensamma bästa.

 

Valet att arbeta i lokala projekt

Under vårterminen 2012 började vi att arbeta med lokala projekt där pedagogerna tilldelades iPads utifrån ett ansökningsförfarande med styrgruppen som beslutsorgan. Bakgrunden till systemet är vår uppfattning att tekniken i sig inte gör någon nytta om inte läraren vet vad den ska användas till. Samma mängd utrustning får väldigt olika effekt beroende på pedagogens förmåga att utnyttja teknikens möjligheter. För att generera så hög utväxling som möjligt för verksamheten skulle de starkaste pedagogiska uppläggen därför gynnas i ett utvecklingsskede. Fokus låg på projekt med pedagogisk höjd där iPaden ingick i arbetssätt som tidigare inte var möjliga att genomföra. Projekt där iPaden i stort sett enbart användes för att skriva och söka information fick lägre prioritet eftersom den typen av användande inte förändrade lärandet även om digitala verktyg ofta förbättrar och effektiviserar arbetet.

För de projekt som tilldelades iPads tillämpades ingen central styrning utan hela genomförandet låg på de pedagoger som initierat projektet. Det fanns inga krav på mätbara pedagogiska resultat men samtliga projekt redovisades i ett öppet forum för alla lärare mot slutet av terminen. På så sätt synliggjordes projektens bärande idéer och de erfarenheter pedagogerna samlat på sig. Många gånger uppvisades även väldigt kreativa och kvalitativa slutprodukter av elevernas arbete, vilket ytterligare höjde förväntningarna på verktygens möjligheter bland lärarna. Från början skulle projektmodellen enbart vara aktiv under vårterminen 2012 men den visade sig så pass bra på att stimulera innovation och utveckling att den förlängdes även över läsåret 12/13[5].

 

Att utveckla en skola

iPad-projektet har i slutändan kommit att handla om att utveckla Årstaskolan, inte om IT, iPads eller olika projekt. I det arbetet har fokus legat på att bygga vidare på en organisationskultur där öppenhet, kreativitet och professionalism är viktiga värden. Vi står sannolikt inför ett paradigmskifte inom skolan där vi går från en industribaserad (och i vissa avseenden militärisk) till en lärandebaserad modell i vilken varje elev får möjlighet att till fullo utveckla sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar. IT fyller i det sammanhanget en viktigt men samtidigt helt naturlig funktion som samtida verktyg för samarbete, skapande och utforskande.

Avgörande för effekten av tillgången till mer IT är pedagogernas förmåga att se och utnyttja möjligheterna med för skolan nya arbetssätt och redskap. Det medför utifrån våra erfarenheter behovet av fler samverkande perspektiv, roller och kompetenser. Av vilka vissa idag inte finns på alla skolor. Skolan har visat sig vara oändligt komplex och IT får inte bana väg för någon form av reduktionism där man ser 1-till-1, IT-planer, appar, eller skolkonsulter som den enkla lösningen. Dessa kan inte ersätta en i skolan närvarande kompetens som kan stimulera och driva utveckling. Näringen för Årstaskolans iPad-projekt har utgjorts av modet att ständigt ha höga förväntningar på medarbetarna, kombinerat med pedagogisk vägledning och verksamhetsnära teknisk utveckling. Lärarnas engagemang för sina elever och vilja att bli skickligare som pedagoger har skapat utvecklingen.

 


[1] Se även Årstaskolan rapport om iPad-projektet från 2012.
[2] 2009 togs beslutet att Årstaskolan skulle vara en av Stockholms tre bästa skolor på att använda IT i den pedagogiska verksamheten.
[3] Kunskapshubben är en webbtjänst som utvecklades tidigare men även använts mycket i iPad-projektet. 
[4] Arne Trageton är forskaren och f.d. lärarutbildaren som ligger bakom metoden Att skriva sig till läsning – ASL.
[5] Till hösten utökas projektmodellen till att omfatta all form av lokal skolutveckling.

Lite halvtid i iPad-projektet

Standard

Vi befinner oss mitt i läsåret och framför oss ligger en intensiv och rolig vårtermin. I cirka en och en halv termin har vi haft möjlighet att arbeta med iPads på Årstaskolan vilket givit många viktiga erfarenheter och intressanta nya möjligheter. Under hösten startade vi ett stort Att-Skriva-sig-till-Läsning-projekt för förskoleklass och årskurs 1 där elevernas utveckling redan överträffat förväntningarna enligt Tragetons metod. Vi har två klasser i de yngre åren som pilotarbetar kring 1-till-1-koncept där vi successivt lär oss mer om fördelar och eventuella fallgropar kring en iPad per elev. Sedan vi fick tillgång till iPads i april 2012 har vi även hunnit med ett antal lokala utvecklingsprojekt som bygger på den nya tekniken:

– Utveckla det publika och kommunikativa skolarbetet
– Att skriva sig till läsning – Monstret
– Utveckla skrivandet
– Ta in världen i klassrummet och elevdokumentation
– Ämnesövergripande miljötema – informationskällor och redovisningsformer
– Digitalt berättande och sagoskrivning
– Väcka läslust för att nå målen i svenska
– Språklig utveckling för nyanlända
– Att öka säkerheten inom stavning
– Tydliggöra praktiska experiment i fysik
– Utveckla musikundervisningen med digitala verktyg
– Stockholm storstad och Stockholmskällan
– Kommunikativ svenska, engelska, matte
– Digitalt, kommunikativt och transparent skolarbete
– Digital portfolio och elevledda utvecklingssamtal
– Kulor i hjärtat – estetiskt berättande
– Digitalt berättande i tyska
– Kortfilmsprojekt – Mediaprofilen

Till våren fortsätter vårt arbete med att utforska och skapa nya möjligheter med iPads och Internet i lärandet. Årstaskolan deltar även i Utbildningsförvaltningens arbete med att utvärdera surfplattors värde för skolan som leds av Jan Hylén. Studier på effekter av iPads (och liknande verktyg) i skolan är än så länge begränsade men den sammanställning som presenteras till våren/sommaren kommer att vara en av de större som hittills genomförts. Resultaten kommer att vara intressanta och förhoppningsvis framåtriktade. Utveckling är något som sker kontinuerligt och sannolikt har vi om några år nya digitala produkter med nya möjligheter, något vi ska se fram emot och förstå att lära oss använda. Att vända tillbaka till en skola helt utan digitala verktyg känns idag inte möjligt.

”Ipad-täta Årstaskolan ett undantag”

Standard

Om Årstaskolans arbete med iPads i Direktpress:

”Tillgången på datorer på stans skolor är mycket varierande. På ena skolan finns mängder av surfplattor, på den andra en stationär dator per klassrum. På Årstaskolan har IT en framträdande roll i undervisningen.”

http://www.direktpress.se/tidningenarstaenskede/Nyheter/Ipad-tata-Arstaskolan-ett-undantag/