Få din skola att spela som Barcelona

Standard
7 punkter för att din verksamhet ska bli mer tiki-taka

Alla som minst har måttlig kännedom om fotboll är bekanta med att Barcelona har en spelstil som involverar hela laget och bygger på att äga och förflytta bollen med många korta passningar – tiki-taka. Spelsättet, eller filosofin om man så vill, som har sitt ursprung i den holländska totalfotbollen har på 2000-talet mycket framgångsrikt förädlats i både Barcelona och det spanska landslaget. Man kan tycka att sättet Barcelona spelar fotboll på är både vackert och enformigt men det är svårt att ifrågasätta den kvalitet och framgång som laget har visat upp över de senaste åren. Tiki-taka är en spelstil som vunnit mängder av troféer men som också ställer speciella krav på fotbollsorganisationen.

Att dra paralleller mellan idrottsvärlden och andra organisationer, speciellt offentlig förvaltning, kan ibland upplevas som grovt förenklande eller helt missvisande då förutsättningarna skiljer sig avsevärt. Däremot finns det alltid möjlighet att ta enskilda element och på ett konstruktivt sätt anpassa och föra över dessa utan att för den skull försöka skapa rena analogier med extremt välbetalda elitidrottare. Det offentliga bör lära sig att bättre ta tillvara positiva exempel från omvärlden. En kommunal skola kan därför ta intryck från ett världslag i fotboll, tillika globalt varumärke, genom att t.ex. se på sin egen verksamhet utifrån tiki-taka-stilen.

1. Behåll bollen inom laget och försök hitta öppningar utan att stressa
Det pågår mängder av samtidiga processer inom en organisation, ibland med tydliga mål och stundtals med mer breda syften. För att dessa processer ska leda framåt mot ett önskvärt resultat är det viktigt att inte tappa bort initiativ och styrning. En organisation som har kontroll över hur processerna fortlöper behöver inte stressa utan kan successivt arbeta sig vidare och utveckla verksamheten. Utan att göra processen till ett mål i sig kan man även i en kontrollerad situation styra tempot utifrån aktuella omständigheter.

2. Transportera inte boll i onödan – ta emot – passa vidare, ta emot – passa vidare
Mycket av det som händer i en organisation involverar flera medarbetare, ofta med olika arbetsuppgifter. Det är viktigt att enskilda medarbetare inte överarbetar eller skjuter fram uppgifter som de bör leverera vidare till nästa person. Chefer bör vara snabba med att delegera samtidigt som ledtiden ett ärende stannar hos en enskild medarbetare ska vara så kort som möjligt (utan att försämra kvalitén) för att underlätta i processens nästa steg. På det sättet minskar man risken för tidsnöd och att vissa medarbetare blir flaskhalsar, vilket kan inverka negativt på arbetet genom stress och ’brandkårsutryckningar’.

3. Saknas en väg framåt, passa runt och försök en annan väg
Det finns ofta många sätt att göra samma uppgift och uppnå ett visst resultat. När man arbetar med processer som ska leda till någon form av effekt eller utveckling behöver man se och värdera flera möjligheter under vägens gång. Kör man fast i en process behöver man inte göra en desperat sista satsning (alternativt gå tillbaka till planeringsstadiet, vilket ofta är för sent) utan kan cirkulera runt problemet för att hitta alternativa vägar som öppnar för att komma framåt.

4. Om ni tappar bollen, öka tempot för att ta tillbaka den
Alla organisationer förlorar då och då kontrollen mer eller mindre mycket. När man upptäcker att detta är på väg att ske, eller redan har hänt, behöver man direkt öka arbetsinsatsen för att så snabbt som möjligt återta kontrollen. Ett snabbt och koordinerat agerande kan både återupprätta initiativet och även leda till en ny och förbättrad position för organisationen.

5. Skapa utrymme och alternativ för varandra
I moderna tjänstebaserade organisationer har medarbetarna ofta olika typer av arbetsuppgifter mer eller mindre tydligt definierade. Det är inte alltid man har eller bör sträva efter en starkt strukturerad linjeorganisation då det kan leda till inflexibilitet och begränsa möjligheterna till innovation. I en mer rörlig organisation behöver medarbetarna hela tiden förflytta sig till positioner som skapar nya möjligheter och undvika att krympa varandras handlingsutrymme. Det betyder även att alla i verksamheten ska kunna lita på att övriga medarbetare utför sitt uppdrag på ett sätt som uppfyller förväntningarna. I synnerhet gäller det för chefer som måste våga delegera och passa sig för att försöka mikrostyra sin personal.

6. Involvera hela laget i samma system
Alla organisationer är lagbyggen vars helhet är beroende av de enskilda komponenterna. En verksamhet behöver inte och bör kanske inte vara homogen, men alla inblandade måste acceptera det system som är aktuellt för stunden. Med en gemensam förståelse för hur man ska agera i olika situationer minskar risken för glapp i processer och att saker hamnar mellan stolarna vilket är vanliga brister. Några få personer som väljer att ställa sig utanför systemet kan underminera hela organisationens arbete istället för att bidra till att helheten blir större än summan av delarna.

7. Ha kvalitet i organisationen
Oberoende vilket system man väljer behöver man ha genomgående kvalitet i sin organisation för att lyckas. Alla kommer självklart inte att vara på samma nivå och kompetenserna kommer att variera, men resultaten av det medarbetarna utför ska kunna bedömas som bra eller bäst. Sannolikt finns det även några individer i organisationen som tillför unik förmåga och dessa måste både accepteras och belönas utifrån sitt bidrag till den eventuella framgången. De i sin tur ska vara professionella och alltid sätta organisationens bästa framför sitt eget. För chefer är rekryteringsprocessen, och den omvända när den är tillgänglig, ett viktigt verktyg för att bygga en stark verksamhet.

Lite halvtid i iPad-projektet

Standard

Vi befinner oss mitt i läsåret och framför oss ligger en intensiv och rolig vårtermin. I cirka en och en halv termin har vi haft möjlighet att arbeta med iPads på Årstaskolan vilket givit många viktiga erfarenheter och intressanta nya möjligheter. Under hösten startade vi ett stort Att-Skriva-sig-till-Läsning-projekt för förskoleklass och årskurs 1 där elevernas utveckling redan överträffat förväntningarna enligt Tragetons metod. Vi har två klasser i de yngre åren som pilotarbetar kring 1-till-1-koncept där vi successivt lär oss mer om fördelar och eventuella fallgropar kring en iPad per elev. Sedan vi fick tillgång till iPads i april 2012 har vi även hunnit med ett antal lokala utvecklingsprojekt som bygger på den nya tekniken:

– Utveckla det publika och kommunikativa skolarbetet
– Att skriva sig till läsning – Monstret
– Utveckla skrivandet
– Ta in världen i klassrummet och elevdokumentation
– Ämnesövergripande miljötema – informationskällor och redovisningsformer
– Digitalt berättande och sagoskrivning
– Väcka läslust för att nå målen i svenska
– Språklig utveckling för nyanlända
– Att öka säkerheten inom stavning
– Tydliggöra praktiska experiment i fysik
– Utveckla musikundervisningen med digitala verktyg
– Stockholm storstad och Stockholmskällan
– Kommunikativ svenska, engelska, matte
– Digitalt, kommunikativt och transparent skolarbete
– Digital portfolio och elevledda utvecklingssamtal
– Kulor i hjärtat – estetiskt berättande
– Digitalt berättande i tyska
– Kortfilmsprojekt – Mediaprofilen

Till våren fortsätter vårt arbete med att utforska och skapa nya möjligheter med iPads och Internet i lärandet. Årstaskolan deltar även i Utbildningsförvaltningens arbete med att utvärdera surfplattors värde för skolan som leds av Jan Hylén. Studier på effekter av iPads (och liknande verktyg) i skolan är än så länge begränsade men den sammanställning som presenteras till våren/sommaren kommer att vara en av de större som hittills genomförts. Resultaten kommer att vara intressanta och förhoppningsvis framåtriktade. Utveckling är något som sker kontinuerligt och sannolikt har vi om några år nya digitala produkter med nya möjligheter, något vi ska se fram emot och förstå att lära oss använda. Att vända tillbaka till en skola helt utan digitala verktyg känns idag inte möjligt.

Besök från Japan

Standard

Besök från Japan

Årstaskolan fick i förra veckan besök av forskare från tre olika universitet i Japan som ville titta på hur vi arbetar med digitala verktyg i lärandet. Den lilla delegationen hann med att besöka några olika klasser, prata med flera lärare, vår IT-pedagog och rektor. Man kunde även närvara vid våra mikroseminarier kring höstens iPad-projekt som presenterades samma eftermiddag.

I våra samtal under dagen framkom att man i Japan, trots många avancerade teknologiska tillämpningar i samhället, har en väldigt konservativ syn på tekniken i klassrummet. Man blev därför väldigt imponerad av det avslappnade förhållningssätt både elever och lärare har till iPads, och hur tekniken är en integrerad del av skolvardagen på Årstaskolan. En av utmaningarna man nu står inför i Japan är hur man ska förändra inställningen till tekniken hos lärarna och förmå dem att våga ta sig an de nya möjligheter som digitala verktyg innebär för skolan.