11 triggers för IKT på Årstaskolan

Standard

Projektgruppen för iPad-projektet har tillsammans med rektor för Årstaskolan poängsatt (skala 1-5) olika ‘triggers’ för IKT-utvecklingen på skolan*. Bedömningen har gjorts individuellt och genomsnittspoängen visas nedan i diagrammet.
 
Triggers - IKT
 
Högst poäng (full pott) har Ansvar, frihet och innovation fått vilket bekräftar det förhållningssätt som skolan försökt ha till IKT och skolutveckling. Ytterligare fem triggers bedöms vara så pass viktiga att de har fått mer än 4,0 i genomsnitt och de kan samtliga tillskrivas den lokala verksamhetens arbete. Tillgången på utrustning (främst en spegling av ekonomiska resurser) anses ha haft medelstor betydelse och samhällets påverkan någon större. Minst betydelse har effekter av politiska beslut och långsiktiga IT-strategier upplevts ha.

En egen bedömning av vad som påverkat en positiv utveckling vill naturligtvis gärna tillskriva den egna verksamheten stor betydelse. I det här fallet återspeglas nog skolans självbild i resultatet, och en samsyn bland de inblandade, mer än de faktiska processerna. Samtidigt hade det varit intressant att göra en jämförelse med motsvarande poängsättning före vi drog igång iPad-projektet eller med en skola som planerar liknande arbete. Även om vi ständigt befinner oss i en pågående utvecklingsprocess är vi en hel del erfarenheter rikare idag än för ett och halvt år sedan.
 
 

* Projektgruppen har bestått av Jonas Johansson (ansvarig för elev- och lärardomänen), Micke Kring (teknikdomänen), och Martin Claesson (skolledardomänen och projektledning). Rektor för Årstaskolan har under iPad-projektet varit Anita Ulrich.

Lite IT-historik från Årstaskolan

Standard

Hjälper vår rektor att gräva fram material till hennes avskedpresentation inför sin rektorsgrupp nu på måndag. Hittade min allra första anteckning från den då nybildade IT-gruppen på skolan hösten 2007*. Även om mycket har hunnit förändras och vi idag har en mognare syn på vad IKT kan tillföra skolan är det roligt att se att vi tidigt hade en hög ambitionsnivå för arbetet med IT på Årstaskolan.

– – – – –

Anteckningar från IT-gruppsmöte 2007-08-22

Närvarande: Micke, Fredrik, Mats, Martin

 

• IT-frågorna kan delas upp i tre huvudområden: IT-plan/strategi, kompetens/utbildning, implementering/resursfördelning (frågor av praktisk natur).

• Långsiktig strategi bör syfta till att höja elevernas kunskaper, höja personalens kunskaper, samt effektivisera och förbättra arbetet. Utgångspunkten är att IT-verktyg idag används inom alla yrkeskategorier och att IT-användande utgör en grundläggande färdighet i samhället.

•  Förslag att en frivillig personalenkät arbetas fram som underlag för IT-planeringen.

• Den externa webben som Micke arbetat med kommer att lanseras under vecka 35. Den nya webbplatsen ska förenkla för de lärare som aktivt vill arbeta med webben som kommunikationsmedel mot föräldrar och elever. Utrymme och tid bör ges för dessa lärare att ordentligt sätta sig in i hur verktyget fungerar.

• Målgrupper bör specificeras tydligare och informationskanalerna anpassas efter dessa. Som en konsekvens av detta ifrågasätts PåGångs nuvarande format där den ursprungliga målgruppen (personal) idag ges relativt lite utrymme. En fokuserad informationskanal för personal bör existera där skolwebben utgör ett naturligt alternativ.

 

* Det har tidigare funnits andra varianter på IT-grupper på Årstaskolan men det här är den som i stort sett varit intakt från 2007 till idag, även om uppdraget har utvecklats genom åren.

Årstaskolans iPad-projekt – Del 1

Standard

Förhandspublicering av Del 1. Det fullständiga dokumentet väntas strax innan sommarlovet.

 

Inledning I

Det här dokumentet är en sammanställning av våra erfarenheter från iPad-projektet som pågått på Årstaskolan sedan mitten av VT12[1]. Rapporten är uppdelad på två delar där den första delen behandlar själva projektets genomförande och del två tar upp vilka effekter vi kan se i verksamheten. Vi hoppas att vår dokumentation kan tillföra något till den samlade kunskapsbilden om IT i skolan men är medvetna om varje verksamhet har sina specifika förutsättningar. Söker ni efter en ritning för hur ni ska genomföra IT-projekt lokalt på er skola eller efter jämförbara resultat från arbetet finns det därför risk för att ni kommer att bli besvikna. Vår förhoppning är istället att vi kan bidra med erfarenheter, inspiration och en och annan varningsflagga till alla som arbetar i eller påverkar skolan idag. Vi lever i en spännande tid som vi vill aktivt medverka i och utveckla skolan för, hoppas att ni vill detsamma.

 

Inledning II

Dokumentet kan även ses som ett manifest för det vi tror på vad gäller IT i skolan. Vi försöker lyfta diskussionen till att handla om framgångsrika förhållningssätt och hållbar utveckling där skolan som helhet blir vinnare. Införande av IT-verktyg är en viktig del av den nödvändiga förändringen som skolan står inför men kommer inte på egen hand att åstadkomma mer än ökat datoranvändande. Skillnaden ligger i hur pedagogerna ser på sitt uppdrag och förhåller sig till den passerade övergången från industrisamhälle till informations- och kunskapssamhälle. Kan skolan skapa en miljö där professionella lärare kan utvecklas och till fullo ta tillvara de möjligheter som ny teknik erbjuder kommer vi att få en skola som lever upp till samtidens förväntningar.

 

DEL1 – Projektet

 

Bakgrund

För lite mer än ett händelserikt år sedan (mars 2012) tilldelades vi 360 iPads i Utbildningsförvaltningens satsning för utökat pedagogiskt IT-användande i Stockholms skolor. Att Årstaskolan blev tilldelad flest enheter i den första rundan av satsningen såg vi både som ett kvitto på vårt tidigare arbete med att integrera IT i verksamheten[2] och som ett ansvar att i fortsättningen ligga i framkant inom samma område. För att leva upp till både våra egna och yttre förväntningar skapade vi ett internt iPad-projekt med syfte att vara skolutvecklande och befästa att IT har sin naturliga plats i skolan. Det projektet utmynnade i en mängd mindre lokala pedagogiska projekt och det är utifrån dem vi samlat de erfarenheter vi beskriver i Del 2 – Pedagogisk skolutveckling. Vi vill vara tydliga med att även om iPad-projektet varit avgränsat i omfattning så ser vi projektet som en naturlig del av Årstaskolans kontinuerliga utvecklingsarbete. Vår ständiga utmaning är att skapa världens bästa skola för världens bästa barn.

 

Ett framgångsrikt projekt?

Det första du som läsare bör fråga dig är om projektet kan ses som en framgång eller inte eftersom det ligger till grund för hur du fortsättningsvis värderar innehållet. Att prata om framgång på ett objektivt sätt är naturligtvis svårt när man inte tydligt beskrivit kriterierna för framgång i mer mätbara termer som resultat och mål. Det är dessutom inte vi själva som i första hand ska avgöra om vårt projekt kan räknas som en framgång eller inte. Uppdraget och utmaningen kom från Utbildningsförvaltningen och det är deras bedömning som har störst vikt för om projektet kan räknas som framgångsrikt. Vår egen upplevelse är att projektet i sig varit mycket positivt för skolan och bidragit till både individuell utveckling och fler kvalitativa samarbeten mellan pedagoger. Från att vi tidigare haft några få pedagoger som arbetat skolutvecklande med IT har större delen av skolan nu genomfört lokala utvecklingsprojekt som involverar iPads och internet. Egenutvecklade webbtjänster som Bibblis, Mattenauterna, Bloggportalen och Kunskapshubben[3] har en tydlig koppling till projektet där tillgången till hårdvara och internet kombineras med pedagogik och entreprenörskap. 

Mätbara effekter på elevers lärande utifrån ett forskningsanslag eller jämförande resultatanalys anser vi att vårt arbete och underlag varit för begränsat för att kunna eftersträva. Vi kan därmed inte sammanställa någon säker statistik som påvisar positiva effekter av införandet av iPads på elevernas kunskaper. Att elever skriver längre texter och producerar mer multimedialt material får ses som en självklarhet då iPaden är ett verktyg anpassat just för personlig kommunikation. Det i sig säger inte mycket om med vilken kvalitet undervisningen och lärandet pågått. De positiva effekter som pedagogerna uppmärksammat utifrån sina tidigare erfarenheter är ett accelererat lärande vad gäller skriva och läsa, möjlighet till fler uttrycksformer, nya former av samarbete och kommunikation, högre motivation, stimulerat entreprenörskap och bättre individualisering. Mer om detta skriver vi i den andra delen av dokumentet som behandlar pedagogisk skolutveckling.

Under projekttiden har vi även hunnit delta på SETT12, SETT13, Framtidens lärande, Intel Summit, arrangerat vårt eget #FETT13-event, vunnit Scandinavian Learning Award, medverkat i en Vinnovastudie om innovativa verksamheter, uppmärksammats i media, och haft många intressanta och internationella studiebesök.  Till hösten har vi redan förfrågningar om att vara med på Apple Summit om IT i skolan, medverka i en forskningsstudie med Arne Trageton[4], samt många önskemål om studiebesök och föreläsningar av vår personal. Inom ledningsområdet har även en ny projektmodell vuxit fram anpassad för kreativa projekt inom en linjeorganisation.

 

Årstaskolans förutsättningar

För att förstå våra vägval och förhållningssätt är det viktigt att se till den kontext Årstaskolans iPad-projekt vuxit fram i. Vi har under senare år arbetar mycket med att förändra organisationskulturen och ledarskapet på skolan mot ett öppnare och mer kreativt klimat. Vi har sett det som avgörande att varje medarbetare får stor frihet att utveckla sitt arbete och att förväntningarna ständigt är höga på hur vi utför våra uppdrag. Den Jantekultur där personal hålls tillbaka och inte vågar ge varandra varken beröm eller feedback har vi som antitesen för en bra skolmiljö. I vår strävan mot en skola i ständig utveckling har IT vuxit fram som en domän där utrymme givits till de mer progressiva tankarna och arbetssätten. I flera års tid har det i mindre skala skett ett innovativt arbete med att använda IT för att försöka förbättra verksamheten, även om resurserna länge varit starkt begränsade. När iPad-projektet startade fanns det därför redan en mognad i organisationen som gjorde det möjligt att snabbt ta till sig de nya verktyg som tillhandahölls. Tekniken blev inte ett främmande element utan en pedagogisk möjliggörare.

 

Vi lägger upp ribban

Ambitionen sattes tidigt högt; vi skulle ha Sveriges bästa iPad-projekt för skolan. Två beslutsinstanser upprättades där styrgruppen ansvarar för tyngre beslut och projektgruppen operativt leder utvecklingen. Vi är övertygade om att både skolans behov av förändring och effekterna av den förändringen i princip alltid underskattas. Projektgruppen har därför haft i uppdrag att svara upp mot förändringsbehovet i skolan. Både genom att stimulera pedagogerna och stå för egen utveckling av tjänster, modeller och koncept. Modellen för projektet har därför inte sett ut som traditionell utrullning av IT-utrustning utan istället knutits till nyfikenhet, innovation, drivkraft och pedagogik. Projektets enda mål beslutades vara att åstadkomma så mycket förändring som möjligt i den pedagogiska tillämpningen utifrån den nya tillgången på iPads.

 

Modell med fyra domäner

Då varken tidsåtgång, innehåll eller mål var tydligt kvantifierade (strävan var ju förändring) behövdes det en inre struktur som kunde omfatta hela projektet. Från detalj till helhet, utan att begränsa kreativitet och flexibilitet. Konceptuellt skapades fyra domäner som projektmodell: skolledning, elever, teknik och lärare. Varje domän lever med sin kontext, specifika förutsättningar och önskvärda resultat men domänerna överlappar samtidigt varandra då de är del av samma helhet. Samtliga fyra domäner har varit representerade vid varje projektmöte genom projektgruppens olika medlemmar och den gemensamma förståelsen för projektet har därigenom successivt byggts på. Tack vare domänmodellen skapades även ett friutrymme för projektgruppens deltagare att agera inom sin respektive domän. Kännedomen om de andra domänernas sammanhang har inneburit ett ömsesidigt förtroende och ett handlingsutrymme att utveckla den egna domänen utifrån projektets gemensamma bästa.

 

Valet att arbeta i lokala projekt

Under vårterminen 2012 började vi att arbeta med lokala projekt där pedagogerna tilldelades iPads utifrån ett ansökningsförfarande med styrgruppen som beslutsorgan. Bakgrunden till systemet är vår uppfattning att tekniken i sig inte gör någon nytta om inte läraren vet vad den ska användas till. Samma mängd utrustning får väldigt olika effekt beroende på pedagogens förmåga att utnyttja teknikens möjligheter. För att generera så hög utväxling som möjligt för verksamheten skulle de starkaste pedagogiska uppläggen därför gynnas i ett utvecklingsskede. Fokus låg på projekt med pedagogisk höjd där iPaden ingick i arbetssätt som tidigare inte var möjliga att genomföra. Projekt där iPaden i stort sett enbart användes för att skriva och söka information fick lägre prioritet eftersom den typen av användande inte förändrade lärandet även om digitala verktyg ofta förbättrar och effektiviserar arbetet.

För de projekt som tilldelades iPads tillämpades ingen central styrning utan hela genomförandet låg på de pedagoger som initierat projektet. Det fanns inga krav på mätbara pedagogiska resultat men samtliga projekt redovisades i ett öppet forum för alla lärare mot slutet av terminen. På så sätt synliggjordes projektens bärande idéer och de erfarenheter pedagogerna samlat på sig. Många gånger uppvisades även väldigt kreativa och kvalitativa slutprodukter av elevernas arbete, vilket ytterligare höjde förväntningarna på verktygens möjligheter bland lärarna. Från början skulle projektmodellen enbart vara aktiv under vårterminen 2012 men den visade sig så pass bra på att stimulera innovation och utveckling att den förlängdes även över läsåret 12/13[5].

 

Att utveckla en skola

iPad-projektet har i slutändan kommit att handla om att utveckla Årstaskolan, inte om IT, iPads eller olika projekt. I det arbetet har fokus legat på att bygga vidare på en organisationskultur där öppenhet, kreativitet och professionalism är viktiga värden. Vi står sannolikt inför ett paradigmskifte inom skolan där vi går från en industribaserad (och i vissa avseenden militärisk) till en lärandebaserad modell i vilken varje elev får möjlighet att till fullo utveckla sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar. IT fyller i det sammanhanget en viktigt men samtidigt helt naturlig funktion som samtida verktyg för samarbete, skapande och utforskande.

Avgörande för effekten av tillgången till mer IT är pedagogernas förmåga att se och utnyttja möjligheterna med för skolan nya arbetssätt och redskap. Det medför utifrån våra erfarenheter behovet av fler samverkande perspektiv, roller och kompetenser. Av vilka vissa idag inte finns på alla skolor. Skolan har visat sig vara oändligt komplex och IT får inte bana väg för någon form av reduktionism där man ser 1-till-1, IT-planer, appar, eller skolkonsulter som den enkla lösningen. Dessa kan inte ersätta en i skolan närvarande kompetens som kan stimulera och driva utveckling. Näringen för Årstaskolans iPad-projekt har utgjorts av modet att ständigt ha höga förväntningar på medarbetarna, kombinerat med pedagogisk vägledning och verksamhetsnära teknisk utveckling. Lärarnas engagemang för sina elever och vilja att bli skickligare som pedagoger har skapat utvecklingen.

 


[1] Se även Årstaskolan rapport om iPad-projektet från 2012.
[2] 2009 togs beslutet att Årstaskolan skulle vara en av Stockholms tre bästa skolor på att använda IT i den pedagogiska verksamheten.
[3] Kunskapshubben är en webbtjänst som utvecklades tidigare men även använts mycket i iPad-projektet. 
[4] Arne Trageton är forskaren och f.d. lärarutbildaren som ligger bakom metoden Att skriva sig till läsning – ASL.
[5] Till hösten utökas projektmodellen till att omfatta all form av lokal skolutveckling.

Hur man gör #FETT

Standard
#FETT13
”Vägar skapas när man går, inte när man väntar” – Robin Sharma

 

Med dagen fortfarande färsk i minnet tänkte jag försöka sammanfatta hur vi tänkt och gjort kring #FETT13 för er som funderar på att ta konceptet vidare. Om vi på Årstaskolan själva får säga det så tycker vi att eventet blev en succé och värt att få en fortsättning på. Vi hoppas att den uppskattning arrangemanget har fått, mycket via de sociala medier som idag verkar vara den riktiga skolutvecklingens främsta forum, även lämnar ett litet bestående intryck på skolsverige.

 

Det började med en tummetott

Ska vi vara ärliga så är #FETT13 mer sprungen ur nödvändighet än ur ambition. Vi får ofta förfrågningar om studiebesök på Årstaskolan men har under det senaste året valt att tacka nej till de flesta då vi vill värna om vår verksamhet i första hand. Samtidigt tror vi att det är viktigt att dela erfarenhet och kunskap mellan skolor och hade därför lovat att istället arrangera ett förlängt studiebesök vid ett engångstillfälle under våren. Nu var bara frågan hur det skulle gå till och #FETT13-eventet blev det enkla svaret. Skulle vi göra något ville vi skapa ett riktigt bra och roligt arrangemang som varken var en klassisk konferens eller en mässa. Vi ville göra något som vi själva såg fram emot att gå på och som kunde omdefiniera bilden av vad en kommunal grundskola gör och är. Högsta nivån i Puenteduras SAMR-modell.

 

Smalt blev #FETT

Från start till mål tog #FETT13 två månader att konceptualisera, planera och genomföra. Arbetet har skett simultant med våra ordinarie göromål och relativt lite tid har spenderats på planering, mer på att utveckla ett koncept och skapa förutsättningar för att genomföra det. Från början hade vi enbart några enkla tankar om innehåll och format men successivt växte eventet till sig. Några av alla uppslag som kommit fram på vägen har ni sett på #FETT13, andra sparar vi till någon annat tillfälle. Till slut stod vi med något som inte bara var ett studiebesök om IT i skolan utan faktiskt handlade om skolutveckling i en mycket bredare bemärkelse. Vi har haft väldigt roligt när vi skapat eventet och här följer lite tips på hur man kan göra nästa #FETT-event.

 

1. Våga
Första steget är alltid det svåraste. Vi hade inte mycket val när vi satte igång arbetet med det som skulle bli #FETT13 eftersom vi hade lovat vår rektor anordna ett arrangemang. Men till er som funderar på att göra ett #FETT, sluta med det och sätt igång istället.

 

2. Sätt ihop ett bra crew
Troligtvis kommer ni inte att få någon extra tid av er chef för att organisera eventet så ni behöver vara en liten grupp som verkligen tycker att det är roligt att arbeta tillsammans och utveckla verksamheten. De som gör #FETT måste vara engagerade och trivas med varandra så att man kan ha högt i tak, komma med många galna idéer och även jobba hårt gemensamt.

 

3. Säkra resurser
Även om dygnet inte får fler timmar så går det alltid att göra prioriteringar i vad man håller på med. Ett bra event behöver få lite tid för att både studsa runt lite koncept och marinera intressanta idéer. Se till att skapa utrymme i kalendern. Pengar är självklart en viktig fråga och behöver tidigt säkras. Se #FETT som en investering i er personal och organisation, det kommer att kosta men det kommer att vara värt det.

 

4. Gör något eget
Vi gjorde #FETT13 till något vi själva skulle vilja vara med om. Det betyder inte att nästa #FETT ska se ut på samma sätt. Ni ska göra ett event utifrån era förutsättningar och visioner, så länge det är äkta och engagerat så kommer det att bli uppskattat. Den enda grundregeln som finns är att #FETT sker i verkligheten och om verkligheten.

 

5. Träna och förbered
Att ställa sig framför en publik och presentera sitt arbete är långt ifrån självklart för de flesta skolmänniskor trots att lärarna står inför klass varje dag. Vi har genomfört mikroseminarier i ett års tid och varje gång har presentationerna blivit lite bättre och engagerat fler kollegor. När alla har möjlighet att få uppskattning för sitt arbete ökar även viljan att visa upp det man gör.

 

6. Ha roligt och bli överraskad
Från att idén om #FETT13 kläcktes har vi haft fantastiskt roligt med att fylla konceptet med innehåll och attityd. Vi har byggt på varandras idéer och överraskat både oss själva och varandra med glädje, engagemang och kreativitet. #FETT handlar om öppenhet, professionalitet och utveckling.

 

7. Kontakta oss
Ovan är några utvalda tips på hur man kan göra #FETT. Det finns självklart mycket som inte kom med och många andra vägar man kan ta. Vi hoppas verkligen att någon annan skola vill föra konceptet vidare och arrangera nästa #FETT-event. Ni som är intresserade och vill veta mer om hur vi gjorde är alltid välkomna att hör av er till oss. Lycka till och glöm inte att bjuda in oss!

 

#FETT13 arrangerades den 6:e mars på Årstaskolan – ett engångsevent om IT i skolan, i verkligheten och om verkligheten. Eventet gästades av 200 deltagare från olika delar av Sverige och sålde slut på 10 timmar när registreringen öppnade. Läs mer om #FETT13 och se hela eventet på strömmad video på www.fett2013.se.