Organisationskultur för IKT och innovation

Standard

Jag och Micke Kring hade för några veckor sedan en One-on-One med några andra skolor som är på gång med att föra in IT-verktyg eller vill komma vidare till nästa steg. Efter mötet kunde vi konstatera att vi inte kände oss tillfredsställda med vad vi lyckats förmedla. Det var uppenbart att vi och de övriga deltagare hade olika förväntningar på vad sessionen skulle innehålla och resultera i. Vi befann oss i lite olika mentala stadier helt enkelt. När man har arbetat aktivt med att få effekt av IKT i flera år blir man tyvärr delvis blind för vissa grundläggande frågeställningar som dyker upp när man är på gång att rulla ut sina första datorer eller surfplattor.

På Årstaskolan fokuserar vi väldigt lite på teknik, det är något vi löser på vägen, utan mer på vad vi får ut av de verktyg vi väljer (och i bästa fall hur vi väljer dem). Men i ett initialskede är det sannolikt naturligt att tekniken i sig tar stor plats eftersom den är ett för många främmande element. Man behöver tid och engagemang för att vänja sig vid och förstå vad de nya verktygen är och kan innebära för det egna uppdraget. Det är många saker av teknisk natur som inte är självklara och måste få bollas runt och funderas kring. Samtidigt får man naturligtvis inte stanna vid att man fått tekniken att fungera relativt problemfritt, det är ju då det verkliga arbetet börjar med att få avkastning för sin investering. IKT i skolan ska förbättra kvalitén och höja resultaten på sikt.

Efter One-on-One-mötet funderade vi en del på hur vi skulle förhålla oss till att vi inte nådde riktigt ända fram i samtalet med de skolor som besökte oss. Var det värt vår och deras tid? Det kändes som att det behövdes en förklaringsmodell som kunde hjälpa oss att förstå hur vi kunde gå vidare. Ibland kommer det svar nästan i samma stund som man formulerat frågan.

Screen-Shot-2013-06-05-at-2.06.33-PM1

Källa: The Principal of Change

George Couros beskrev nyligen i sitt blogginlägg Building the Culture of an Empowered Mindset Towards Technology Innovation olika förhållningssätt till innovation och lärande som involverar IKT. Från ‘Closed’ där tekniken inte upplevs kunna tillföra något till ‘Empowered’ där den på ett transparent sätt ständigt medverkar till att transformera och förnya undervisningen. Det är lätt att dra en parallell till Puentaduras SAMR-modell men i det här fallet berörs skolans organisationskultur och inte enbart det lokala pedagogiska arbetet. Med hjälp av Couros uppställning tror vi att det är lättare för skolor att identifiera var man är och hur man kan ta sig vidare för att öka effekten av IKT-verktyg i verksamheten. Inför kommande One-on-One skulle vi rekommendera skolledare och andra inblandade att försöka jämföra sin egen skola med de beskrivna förhållningssätten. Vet man var man befinner sig underlättar det för den fortsatta färden mot dit man är på väg*.

 

* Vilket kanske blir ämnet för ett framtida blogginlägg.

11 triggers för IKT på Årstaskolan

Standard

Projektgruppen för iPad-projektet har tillsammans med rektor för Årstaskolan poängsatt (skala 1-5) olika ‘triggers’ för IKT-utvecklingen på skolan*. Bedömningen har gjorts individuellt och genomsnittspoängen visas nedan i diagrammet.
 
Triggers - IKT
 
Högst poäng (full pott) har Ansvar, frihet och innovation fått vilket bekräftar det förhållningssätt som skolan försökt ha till IKT och skolutveckling. Ytterligare fem triggers bedöms vara så pass viktiga att de har fått mer än 4,0 i genomsnitt och de kan samtliga tillskrivas den lokala verksamhetens arbete. Tillgången på utrustning (främst en spegling av ekonomiska resurser) anses ha haft medelstor betydelse och samhällets påverkan någon större. Minst betydelse har effekter av politiska beslut och långsiktiga IT-strategier upplevts ha.

En egen bedömning av vad som påverkat en positiv utveckling vill naturligtvis gärna tillskriva den egna verksamheten stor betydelse. I det här fallet återspeglas nog skolans självbild i resultatet, och en samsyn bland de inblandade, mer än de faktiska processerna. Samtidigt hade det varit intressant att göra en jämförelse med motsvarande poängsättning före vi drog igång iPad-projektet eller med en skola som planerar liknande arbete. Även om vi ständigt befinner oss i en pågående utvecklingsprocess är vi en hel del erfarenheter rikare idag än för ett och halvt år sedan.
 
 

* Projektgruppen har bestått av Jonas Johansson (ansvarig för elev- och lärardomänen), Micke Kring (teknikdomänen), och Martin Claesson (skolledardomänen och projektledning). Rektor för Årstaskolan har under iPad-projektet varit Anita Ulrich.

Lite IT-historik från Årstaskolan

Standard

Hjälper vår rektor att gräva fram material till hennes avskedpresentation inför sin rektorsgrupp nu på måndag. Hittade min allra första anteckning från den då nybildade IT-gruppen på skolan hösten 2007*. Även om mycket har hunnit förändras och vi idag har en mognare syn på vad IKT kan tillföra skolan är det roligt att se att vi tidigt hade en hög ambitionsnivå för arbetet med IT på Årstaskolan.

– – – – –

Anteckningar från IT-gruppsmöte 2007-08-22

Närvarande: Micke, Fredrik, Mats, Martin

 

• IT-frågorna kan delas upp i tre huvudområden: IT-plan/strategi, kompetens/utbildning, implementering/resursfördelning (frågor av praktisk natur).

• Långsiktig strategi bör syfta till att höja elevernas kunskaper, höja personalens kunskaper, samt effektivisera och förbättra arbetet. Utgångspunkten är att IT-verktyg idag används inom alla yrkeskategorier och att IT-användande utgör en grundläggande färdighet i samhället.

•  Förslag att en frivillig personalenkät arbetas fram som underlag för IT-planeringen.

• Den externa webben som Micke arbetat med kommer att lanseras under vecka 35. Den nya webbplatsen ska förenkla för de lärare som aktivt vill arbeta med webben som kommunikationsmedel mot föräldrar och elever. Utrymme och tid bör ges för dessa lärare att ordentligt sätta sig in i hur verktyget fungerar.

• Målgrupper bör specificeras tydligare och informationskanalerna anpassas efter dessa. Som en konsekvens av detta ifrågasätts PåGångs nuvarande format där den ursprungliga målgruppen (personal) idag ges relativt lite utrymme. En fokuserad informationskanal för personal bör existera där skolwebben utgör ett naturligt alternativ.

 

* Det har tidigare funnits andra varianter på IT-grupper på Årstaskolan men det här är den som i stort sett varit intakt från 2007 till idag, även om uppdraget har utvecklats genom åren.

IKT gör inte livet enklare

Standard

Det här skulle egentligen vara en kort paragraf, en bland många reflektioner från iPad-projektet, men det råkade växa till en lite längre text. Vi får se vad som händer med övriga punkter på listan.

 

Det låter kanske konstigt från någon som använder IKT mer eller mindre dygnet runt både privat och i jobbet. Men jag kan ärligt inte säga att IKT har gjort mitt liv enklare på något sätt än innan jag hade tillgång till dator, internet, smartphone, iPad m.m. Jag kan visserligen enkelt skapa ord, bild och ljud och skicka det till personer i andra länder och tidszoner med några få knapptryckningar. På motsvarande vis tar jag del av det som händer i andra världsdelar utan fördröjning och med mängder av olika källor tillgängliga. Men genom våra digitala enheter flödar idag en överdriven mängd av budskap från vänner, familj, jobbet, föreningen, media, myndigheter, företag och annat löst folk som vi egentligen inte alls känner. Att säga att det har gjort livet enklare verkar inte riktigt rätt. Kommunikationsintensivare absolut, mer reaktions- och beslutskrävande javisst, men knappast enklare.

En annan styrka med IKT, förutom kommunikation, är lagring och distribution. Vi kan förvara enorma volymer data, mer än vi kan konsumera under en livstid, på minimala bärbara enheter idag. Den fysiska begränsning som vi tidigare hade när information var bundet till en bok eller till en person finns inte längre. Via internet kan vi ta reda på allt från hur man räknar division, till vad eller vem som orsakade den senaste ekonomiska krisen i världen. Dessutom kan vi studera hur man lagar omelett på 14 olika sätt och antagligen hitta bilder från platsen där Messi tog sina första vacklande fotbollssteg (jag har inte letat). Informationsrikare definitivt, lärorikare om vi vill att det ska vara det, men samtidigt mer krävande för oss att sålla i, värdera och agera utifrån.

Det här har naturligtvis konsekvenser för både hur vi lär oss och vad vi bör lära oss. Den stora tillgången på lagrade kunskaper och erfarenheter medför en inflation för vetandet. Vem som helst kan söka fram mängder av olika data och perspektiv på en enskild frågeställning vilket urholkar den tidigare uppfattning om att frågor kan ställas med förväntade rätt och fel svar. När man tidigare kunde vända sig till en expert (eller lärare) för att få svar på hur det periodiska systemet är uppbyggt eller varför Sverigedemokraterna tagit sig in riksdagen blir dessa frågor antingen halvt överflödiga eller oerhört mångfacetterade. Enklare, nej det kan man nog inte säga, men betydligt mer intressant och användbart.

Sedan har vi den rätt aktuella frågan om hur IT ska fungera i skolan. I Stockholm har vi direkta erfarenheter av inkompetent upphandlade system med otillgänglig support, dålig kompabilitet, låg ergonomi, omotiverade kostnader och obefintlig användbarhet. Lägg därtill frågor om säkerhet, infrastruktur, kompetensutveckling, sociala medier, källkritik, och inte minst personal som helst vill slippa både teknik- och samhällsutveckling. Nej, det var nog faktiskt enklare förr med bara papper, penna och den sju år gamla historieboken som beskrev hela 1900-talet på 250 sidor (varav hälften handlade om andra världskriget).

Men varför eftersträva att IKT ska göra saker enklare? Det är kanske inte huvuduppgiften för all teknologisk utveckling även om det ofta upplevs vara den stora vinsten. IKT gör varken livet eller uppdraget för skolan enklare men det kanske gör det bättre, och roligare. Det ger oss nya möjligheter att stimulera och utmana eleverna som vi tidigare inte haft. Att skriva på en dator är ett effektivare sätt än med papper och penna men det är inte förrän vi förstår att det även ställer högre krav på hur vi arbetar med och runt texten som vi kommer att förbättra lärandet. Strävan efter att göra det lättare och enklare är inte syftet med IKT i skolan. Får det främst den effekten har vi inte utnyttjat möjligheterna rätt. Det ska vara enkelt att använda IKT men vi får inte förenkla det vi använder IKT till.